"Complete sonnets" av William Shakespeare

På min läsutmaning för i år finns det med en punkt om att läsa "a book of poems". Jag har en del diktböcker står och dammar i hyllan här hemma, men kände att jag ville läsa något jag inte redan läst förut. Och jag har faktiskt aldrig läst alla Shakespeares sonetter - förrän nu.

Bildkälla Goodreads

Jag hade faktiskt inte koll på att det i år är 400 år sedan Shakespeares död och sålunda ett hejdundrande spektakel för att uppmärksamma detta. Den stora dagen det "firades" - firar man någons dödsdag liksom? - var av en slump samma dag jag började läsa sonetterna. Jag visste nämligen inte om det förrän jag kom tillbaka till hotellet efter att ha sett Adam Lambert live, och sonetterna var den enda form av litteratur jag hade tagit med mig. Liten och lätt bok = perfekt att ha i packningen.
Sedan låg boken på nattygsbordet och jag läste ett par sonetter varje kväll. Eftersom det bara finns 154 tog det inte alltför lång tid, men jag tog tid på mig ändå att läsa noga, begrunda och begripa. Och njuta av språket, rytmen och poesin.

Jag fick många favoriter, här följer tre.

XVIII

Shall I compare thee to a summer's day?
Thou art more lovely and more temperate:
Rough winds do shake the darling buds of May,
And summer's lease hath all too short a date:
Sometime too hot the eye of heaven shines,
And often is his gold complexion dimm'd;
And every fair from fair sometimes declines,
By chance, or nature's changing course untrimm'd;
But thy eternal summer shall not fade,
Not loose possession of that fair thou owest;
Nor shall Death brag thou wander'st in his shade,
When in eternal lines to time thou growest;
  So long as men can breathe, or eyes can see,
  So long lives this, and this gives life to thee.

LXXVI

Why is my werse so barren of new pride?
So far from variation or quick change?
Why, with the time, do I not glance aside
To new-found methods and to compouds strange?
Why write I still all one, ever the same,
And keep invention in a noted weed,
That every word doth almost tell my name,
Showing their birth, and where they did proceed?
O know, sweet love, I always write of you,
And you and love are still my argument;
So all my best is dressing old words new,
Spending again what is already spent;
  For as the sun is daily new and old,
  So is my love still telling what is told.

CXXX

My mistress' eyes are nothing like the sun;
Coral is far more red than her lips' red:
If snow be white, why then her breasts are dun;
If hair is wires, black wires grow on her head.
I have seen roses damsk'd, red and white,
But no such roses see I in her cheeks;
And in some perfumes is there more delight
Than in the breath that from my mistress reeks.
I love to hear her speak, -yet well I know
That music hath a far more pleasing sound;
I grant I never saw a goddess go, -
My mistress when she walks, treads on the ground;
  And yet, by heaven, I think my love as rare
  As any she belied with false compare.