Häromdagen fick jag en utmaning på Facebook av min vän Farbror Blå. Ja, han heter inte det på riktigt såklart, men när vi en gång lärde känna varandra så var det just som Farbror Blå jag först lärde känna honom och hans fru Tant Grön. Över internätet så klart. De lärde känna mig som Mrs Data också.
Kom jag ifrån ämnet nu? Ja, det gjorde jag.
Utmaningen var att göra en lista på 10 sånger som på någon sätt påverkat mig genom livet. Helst utan att fundera alltför mycket, utan bara spontant hitta de där låtarna som jag har haft som små milstolpar på vägen. Det ultimata ljudspåret i mitt liv, på ett litet ungefär.
Och jag tänkte inte värst mycket alls. I vissa fall är det hela album som har haft en påverkan på mig och då har jag valt ut den där låten som kanske varit lite extra speciell.
Min lista ser ut så här:
- Aftermath - Adam Lambert. Låten handlar egentligen om att komma ut och vilken glädje det finns att upptäcka där på andra sidan om det som kan vara svårt, in the aftermath. För mig har den dock haft enorm betydelse i min läkning och varit mycket av en "pick-me-up-låt" de senaste åren. Som en påminnelse om att det kommer bli bättre.
Before you fall you have to shed your armour, take a step and fall into the glitter.
- Avundsjuk på dej - Jakob Hellman. "...och stora havet" kom när jag var 18 år och öppnade mina ögon på ett sätt som nästan känns lite overkligt. Det här är helt klart det album som haft störst inverkan på mitt liv och jag hade kunnat välja varenda låt på det till den här listan. Att det blev just "Avundsjuk på dej" är av den enkla anledningen att jag tycker att den är otroligt vacker.
Det händer att jag råkar gå där hon går och hamnar mitt i dofterna av hennes blekta hår. - Enjoy the silence - Depeche Mode. Jag har flera favoritlåtar med Depeche Mode. Bland annat har jag väldigt svårt att hålla tårarna borta när jag hör "Home", särskilt när jag hör den live. "Enjoy the silence" blir dock mitt val eftersom det var den jag och älskade maken valde som första dans på vårt bröllop.
All I ever wanted all I ever needed is here in my arms. - Fire with fire - Scissor sisters. Ännu en av mina pick-me-up-låtar. Lite kämparglöd. Hade den länge som väckningsmelodi på min mobil så jag kunde starta varje dag på ett bra sätt.
It's cold let heaven surround you from every direction. - Ice cream girl - Lloyd Cole. Jag har ingen bättre förklaring till varför den här låten är med på min lista än att den är så in i sjuhelsike bra. Jag har lyssnat på den så otroligt många gånger genom årens lopp och jag tycker fortfarande att den är fantastisk.
So my credit ain't too good, well can't a dollar love a dime? - Imagine - John Lennon. John Lennon är min husgud. "Imagine" vill jag ska spelas på min begravning. Övriga kommentarer överflödiga.
You may say I'm a dreamer but I'm not the only one. - It takes a fool to remain sane - The Ark. För mig är det här en viktig låt, förutom att jag tycker den är bra. För att den handlar om att få gå sin egen väg, få vara den man vill vara utan att bli dömd. Även om någon tycker att man är helt galen så kanske det är det man behöver få vara för att överleva.
Wasn't life supposed to be more than this? - Silver lining - Hurts. Min ultimata pick-me-up-låt. Den har räddat mig från panikattacker till och med. Har jag en riktigt usel dag så kan "Silver lining" på repeat ett tag hjälpa mig vidare. Den läkande kraften i musik är inte ett påhitt om vi säger som så.
When the world surrounds you I'll make it go away, paint the sky with silver lining. - Se på mig nu - Ratata. Här har vi ett sådant där album som spelat stor roll igen. "Mellan dröm och verklighet" är en storfavorit för mig och har varit sedan det kom 1987. Älskade "Se på mig nu" redan då, men nu när jag är vuxen, eller något, så har den fått en ny och ännu bättre betydelse.
När jag var yngre jag trodde jag var osårbar. - Varför? - Di Leva. För Jenny 18 år var det här den viktigaste låten någonsin. Det var som att Di Leva hade tittat in i min själ och skrivit den här. Jag visste direkt att den skulle få vara med på listan även om den inte betyder samma sak för mig nu som den gjorde då. Det var i den här vevan jag började förstå att jag inte hade lämnat de där 9 åren i grundskolan bakom mig, som jag hade trott. I den här vevan drabbades jag av min första depression, som var som en promenad i parken i jämförelse med den jag jobbar med nu.
Så ja - "Varför?" var en viktig låt för mig då och jag förstår fortfarande varför den blev det. Nånting i mig gör att allting känns så dumt och tomt och konstigt ibland.
Vill ni hemskt gärna lyssna på mina 10 speciella så har jag gjort en spellista på Spotify.
