lördag 15 oktober 2011

Punschpralin

Ni vet hur det kan vara ibland. Man blir helt galen i ett godis under en period. Jag har haft min fruktnapps-period, min Ferrari-period, min Turkisk peppar-period, min hallonlakritsskalle-period och nu har jag helt oförhappandes ramlat in i en punschpralin-period.


Efter dagens tripp till lokala Ica Maxin, där vi veckohandlat och kanske köpt en och annan lördagsgodis, så står jag med älskade maken på parkeringen och filosoferar över detta fenomen. Älskade maken har bara haft en enda godisvurm alla de 13 år jag känt honom och det är sura gelégodisar, så han kände inte direkt igen fenomenet för egen del även om han sett mig gluffa i sig en och annan godistyp.

Jag undrade lite grann hur det kunde bli så, att jag helt plötsligt hade fått nippran på att äta punschpraliner. Och han - mannen jag älskar och som påstår att han älskar mig - svarar:

- Det är för att du har fyllt 40. Det är åldern som tar ut sin rätt.

Ibland är det tur för honom att jag vet att han bara skojar....

För det gjorde du väl? Älskling?