Herregud vilken hallå det varit runt den gula kaninen som legat på rygg på Stortorget i Örebro sedan i somras. Särskilt stort hallå har det varit kring det faktum att den ska bort igen, rivas. Som att det kommer som en överraskning. Om ett konstverk deltar i en tillfällig utställning så hörs det liksom på namnet att den inte kommer få vara kvar. Tillfällig being the operative word here...
Så här såg kaninen ut för några veckor sedan när jag skulle hem från en logekväll. Det regnade också, så nej - han/hon/den/det brukar inte vara sådär blank. Inte heller brukar den vara hel. Att lägga en stor gul kanin på rygg på ett centralt torg i Örebro inbjuder tydligen till förstörelse. Berusade ungdomar (säkert en och annan så kallad vuxen också) som klättrar, bryter, klottrar och förstör. Har läst så mycket i lokalpressen om vandaliseringen kring Open Art i år, att jag undrat vad som kostat mest - själva konstverken eller att ständigt laga dem? Vad jag tyckte om Open Art i sin helhet kan du läsa här, nu koncentrerar vi oss på det mest omtalade verket - kaninen.
Vad är den omtalad för då? För att den ligger med rumpan vänd åt kyrkan (som jag gifte mig i), för att den är jättestor, för att den är gul, för att den är söt, för att den är ful, för att den har statyn av Engelbrekt 2 cm från rumpan och man var tvungen att dela lyktstolparna kring sagda Engelbrekt. Men mest av allt för att den ska bort. Det har skapats grupper om kaninens bevarande på Facebook, man ordnade ringdans kring den för någon vecka sedan, lokala aktörer inom handeln har försökt köpa den för att bevara den på annan plats i staden, eller låt oss vara ärliga - för att dra uppmärksamheten till sin handelsverksamhet. Konstnären tackade nej till det eftersom han inte ville att hans konstverk skulle användas i kommersiellt syfte.
Och nu är det dags - nermonteringen började igår.
Så här såg kaninen ut igår när jag var på väg till logen. Om man vill kan man visst få ta med sig en bit av kaninen hem att göra vad man vill med. Annars sorteras materialet i olika containrar för vidare transport till den sista vilan. Jag lade ut den här bilden på min Facebooksida igår, och reaktionerna lät inte vänta på sig. Allt från bort med skiten, till varför och ledsna smileys.
Och vad tycker då jag? Jag tycker det är rätt att kaninen försvinner. Jag var aldrig förjust i placeringen av den och jag tycker i ärlighetens namn inte att den är värst fin. Kanske en aning rolig, men inte fin. Det tråkiga är bara att den inte blir bevarad. Jag hade gärna sett att den hamnade i Kumla, i deras permanenta skulpturutställning Konst på hög. Där kunde den ha fått ligga och blicka upp i skyn utan att ett gäng överförfriskade typer ska klättra runt på den.
