Nästa år är det dessutom 2012, ett riktigt ödesår för alla som väljer att tro att mayaindianerna hade rätt. Deras kalender tar nämligen slut nästa år, vilket många tolkat som att det är då jorden ska gå under. Skitsnack - igen.
Att jorden går under då alltså. För det kommer verkligen hända en del under nästa år. Bland annat så kommer vi träda in i vattumannens tidsålder (egentligen gör vi det redan i år - 2011 11/11 närmare bestämt) och det är här det blir lite intressant. För mayakalendern löper nämligen ut lagom tills vattumannens tidsålder börjar. En Brahma-dag tar slut och annan tar vid. Mayakalendern följer en Brahmadag = 4320000000 år. Lite spännande om man tar i betänkande att dessa båda teorier skapades på helt olika platser i världen, men ungefär samtidigt, helt oberoende av varandra. Troligtvis tittade de på stjärnorna.
Och vad betyder det då att vi går in i vattumannens tidsålder? Inget farligt alls - tvärtom. Det anses vara människans uppvaknande. Att inse att vi behöver varandra. En tid av acceptans gentemot sin nästa och en vilja att leva i samklang med allt levande.
Det tycker inte jag låter som en domedag - det tycker jag låter som något underbart.
I vanlig ordning är det helt okej att vara skeptisk (är jag med) men jag ville ge ett alternativ till alla er som kommer få trösta barn nästa år för att folk (=idioter) kommer vråla ut att domedagen är här. Det är slutet på en tidsålder och början på en ny. En möjlighet för oss alla att förändra vår tillvaro till den allra bästa. Inte bara för oss själva utan även för våra medtrafikanter på livets väg.
Svamlar jag nu?
