måndag 10 januari 2011

En stor sandlåda för ett stort ego

Alltså - jag kan bara inte låta bli att lägga näsan lite i blöt här...

Björn Ranelid bråkar med Peter Englund! Men alltså - Gud! vad roligt. Skrattar läppen av mig, på riktigt. Sandlådan here we come! (Tilläggas ska att jag aldrig läst något av någon av dessa gossar.)
Tydligen har Björne vid sin medverkan i "Let's dance" uttryckt att Svenska Akademins ledamöter borde snöra på sig dansskorna och ta sig en svängom. Peter svarade då i sin blogg med att tycka att "allt som håller Ranelid borta från skrivandet välkomnas." Och genast börjar lille Björn gråta ut i pressen. Han ska minsann spendera stora delar av sitt liv åt att låta Peter äta upp detta, han ska minsann lämna tillbaka priser han fått från Svenska Akademin, han är minsann KÄND vilket är bättre än att vara ledamot i Svenska Akademin (sure - lura i någon annan att du inte vill vara med där själv, Ranelid).

Och för att göra det hela ÄNNU roligare lägger sig Alexander Sculman i debatten. Tydligen är Peter Englund rasist, för han har skrivit böcker om Sveriges stormaktstid. Och Alexander läste (nog) "Poltava" i tonåren, så det vet han med bestämdhet. Men nej, du har så fel i det. Peter Englund är HISTORIKER, som skriver om historiska händelser. Älskade maken läste massa historia när han pluggade (fil. kand. om jag ska skryta över hans bedrifter) och han hade bland annat Peter Englund som gästlärare. Vi har bokhyllan full med hans böcker, och någon dag ska jag läsa någon av dem.
Att man som historiker skriver om stormaktstiden är inte alls konstigt, eftersom den är mycket intressant ur historisk synpunkt. Älskade maken skrev en uppsats om Karl XII död och han är inte rasist för det. Typ.

Läste dessutom någon rubrik om Ranelid att han bor i en lägenhet som bebotts av en av Strindbergs döttrar. Wow så inte ett dugg imponerad jag blev nu. Mitt hus byggdes av en järnvägsanställd och vi har gamla väggar från tågvagnar som byggmaterial på vinden. Inte sjuttsingen tänker jag börja jobba på SJ för det...

Björn Ranelid är en solariebrun sprätt som ska få säga vad han vill om vem han vill utan att få någon kritik tillbaka. Jag ser det som osannolikt att jag någonsin kommer läsa något av honom. Alexander Kjolman är elak i sin blogg precis hela tiden, och jag tycker det är lite sorgligt att någon får betalt för att vara en mobbare. Så oftast ignorerar jag honom. Peter Englund tycker jag verkar vara en ytterst sympatisk person. Sen får ni gissa vem jag tycker har rätt i den här sandlådedebatten (som Björn gjorde den till).