tisdag 30 november 2010

Det är kallt och det knarrar under skorna

Jag älskar "C.S.I", och då framför allt originalet som utspelar sig i Las Vegas. Men igår tyckte jag faktiskt att det var lite läskigt på riktigt. Avsnittet hette "Sqweegel" och det är Sqweegel himself vi här ser bakom Ann Margret. En blodtörstig mö-mö-mördare!


Och det läskigaste med Sqweegel var inte hans helkroppsdäkt i latex eller hans underliga rörelsemönster (spelas av gummimannen Daniel Browning Smith) utan hur han lät när han rörde sig/andades i denna latexdräkt. Ett lite tyst knarrande läte.

Och i morse när jag följde mina små till skolan så inser jag att det låter ungefär likadant som när man går på sådan där jättekall snö. Knarrigt.

Så jippi vad kul jag tycker det ska bli att gå ut i den knarrande snön igen. Risken finns att jag kommer se mig om över axeln hela tiden för att se om Sqweegel smugit upp bakom mig.

För övrigt tycker jag att det otäckaste med hela "Grudge" var hur det där spöket lät. Faktiskt det enda jag minns och om man vill skrämma skiten ur mig en mörk natt så kan man ju alltid härma det ljudet.