I går var det en helt vanlig vardag, förutom då att både älskade maken och jag var lediga så vi kunde rensa hallonhäck, tvätta bil och baka en massa. Men barnen var i skolan som vanligt.
Alltid när det är skoldag så får man liksom lirka upp dem ur sängen. De har helt tydligt ärvt min sova-länge-på-morgonen-gen. Kvart över sju igår gick jag upp i lillas A's rum och ställde honom på golvet, bara för att få igång honom. Frukost och påklädning går på autopilot på morgonen.
I dag är det skollov, jag är ledig och såg framför mig en mysig sovmorgon. Gissa vem som står i sovrummet fem över sju, pigg som en hel lärkflock, och frågar om han får titta på tecknat på tv? Jo just det, lilla A. 10 minuter senare får han sällskap av lilla E.
Bara för lilla mamma att pallra sig upp. Och sätta sig vid datorn. Och blogga om detta fenomen.
Skoldag = morgontrött.
Ledig = morgonpigg.
Jag förstår inte. Verkligen inte.
